Känslor – demokratiska dilemman

Grupptillhörighet är grunden för vår existens. Vi hanterar utmaningar dagligen efter bästa förmåga i familjer, föreningar och organisationer.  

Nytt decennium med nya möjligheter. De val vi gör idag påverkar vår framtid – var vi än bor på den här planeten. Men vad är det egentligen som styr oss när vi tar våra beslut?
Internationella studier visar tydligt att grupptillhörighet mest av allt påverkar vad vi gör och vad vi tycker. Fakta blir ointressant och kan till och med vara provocerande om det sätter den egna grupptillhörighet på spel. Det här påverkar naturligtvis våra politiska förutsättningar att lösa viktiga samhällsproblem. 

Under den internationella konferensen ”Managing Relations in a Changing World – Bowen Theory in Organizations, Families and Communities” lyfts gruppmekanismer utifrån olika perspektiv. Grunden för Bowens teori är hur vi som individer bygger relationer och agerar i olika sammanhang. Vi är mer förutsägbara och emotionellt styrda än vi tror. Men ökad medvetenhet om hur vi själva och andra fungerar i olika sammanhang, är första steget till klokare beslut och konstruktivare relationsbyggande. 

Bowens teori synliggör bland annat åtta olika strategier som vi använder när vi interagerar med andra. Eftersom jag i många år haft ledande positioner och dessutom engagerat mig i landsbygdsutveckling från lokal till internationell nivå, är jag oerhört intresserad av Togetherness Force – ”grupptillhörigheten kraft”. 

Att företräda sina väljare blir känslomässigt svårt
och ett demokratisk dilemma

En sak som jag förundrats över är hur svårt det är att ens tala om de tydliga motsättningar som finns mellan städer och landsbygder, när det gäller politiska prioriteringar och nationella investeringar. I ett läge där 80 procent av Sveriges kommuner har svårt att klara av kostnaderna för vård, skola, och omsorg – borde det vara helt självklart att lokala politiker går samman och påverkar sina egna partikamrater på nationell nivå.

Men än så länge har inte det skett. Svaret som flera lokala företrädare ger, är att de känner obehag bara vid tanken på att utmana de egna grupptillhörigheterna. 
Att företräda medborgarna i det lokala sammanhang som gett dem röster, blir känslomässigt laddat, trots att både klara motiv och tydliga fakta finns. 

Ett demokratiskt dilemma, men naturligt och förutsägbart eftersom grupptillhörighet är grunden för vår existens. Vi hanterar utmaningar dagligen efter bästa förmåga i familjer, föreningar och organisationer. 

Den internationella konferensen i Sörbyn, den tredje i ordningen efter Philadelphia och Hong Kong, kommer att ge insikter och input om de utmaningar som finns med att hantera relationer i olika sammanhang. Förutom föredragshållare kommer även deltagare från världens olika hörn. För oss skandinaver blir det här ett unikt tillfälle att på nära håll lyssna på de allra mest framstående föreläsarna och forskarna inom Bowens teori. 

En ny tanke är början till all förändring. Om vi, var och en och tillsammans, kan göra mer medvetna val under 2020, kommer också våra möjligheter hantera lokala och globala utmaningar att förbättras under kommande decennium.  

Vi ses i Sörbyn! 

Anmälan
Mer om Bowens teori

, , , ,

Inga kommentarer ännu.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.