Publicerad den Lämna en kommentar

Skärp er! Landsbygdspolitik handlar om makt och ryggrad

 

En stundtals vass riksdagsdebatt om landsbygden, men ändå så förutsägbar. Självrannsakan och maktperspektiv saknas.

Strandskydd, bensinskatt, elcyklar och höghastighetståg – landsbygdspolitikens sammanbrott. Dagens riksdagsdebatt om landsbygd, var visserligen stundtals vass, men den skiljer sig inte nämnvärt från det som vi hört åtminstone de senaste 30 åren. Debatter där de regerande partierna berättar om allt de gjort och vill göra och där oppositionspartierna kontrar med att peka på att det inte räcker.

Provocerande är att samtliga riksdagspartier, som i största enighet ställt sig bakom 74 av 75 förslag i landsbygdskommittén, inte verkar minnas vad de själva sagt och tyckt. De har ju de som tagit fram förslagen! Än mer provocerande är att det här är regeln och inte undantaget. Den här undvikandestrategin har använts flera gånger förut. I klartext. Det spelar ingen roll hur överens våra nuvarande riksdagspartier säger sig vara om att satsa på lands- och glesbygd. När det kommer till kritan är de ännu mer eniga om att inte göra något alls!

Det här handlar om makt och tolkningsföreträde. Det handlar också om självrannsakan och ryggrad. Feministiskt initiativ verkar vara det enda partiet som vågar se, tala om och utmana maktstrukturer vars syfte är att behålla rådande maktordningar.

Alla som bor i lands- och glesbygd vet att den enskilt viktigaste frågan är att utmana storstadsnormen. Inte bara i ord utan även i handling. Det handlar om fundamentala förändringar och är långt mer övergripande än elcyklar och strandskydd. Rätten till välfärd, infrastruktur, investeringar och utveckling ska finnas var än du bor. Så är det inte nu. Klyftorna växer och merparten av de investeringar som görs leder till ökad koncentration och att storstäder växer. Resurser behöver fördelas på nya sätt och rådande maktordningen utmanas – på riktigt.

För att vända utvecklingen måste Sverige investera på och i lands- och glesbygd. Ett tips är att genomföra de 75 insatser som alla partier varit överens om. Ett ännu bättre sätt är att dra lärdomar från norsk regionalpolitik. Att införa en liknande fördelningspolitik i Sverige som den in Norge skulle kosta 40-50 miljarder. Politik handlar om att prioritera.
Kan vi skapa en levande lands- och glesbygd. Klart vi kan!

Inez Abrahamsson, riksdagskandidat och talesperson för lands- och glesbygdsfrågor, F!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.