Publicerad den 3 kommentarer

Utmaningar för glesbygdskommuner som Vilhelmina..

Vi måste gå samman och påverka förutsättningarna för välfärd och utveckling i våra lands- och glesbygdskommuner

Först av allt… 
Våra byskolor har den högsta lärarbehörigheten och även högst måluppfyllelse. Kostnaden per elev skiljer sig i nuläget inte nämnvärt mellan tätorten för några av dem. Enkätundersökningar visar generellt att elever och föräldrar tycker att trivsel och studiero är bra i våra skolor, men även här får byskolorna högst betyg. Den unika miljö som finns i små skolor är något som vi skulle kunna nyttja bättre. Kommunens alla skolor håller hög standard, varav våra byskolor är ässen. 

Viktiga utgångspunkter för den lokala kommunpolitiken
 Det finns en stor samsyn på riksnivå från alla nuvarande partier om kraftiga neddragningar på kommunal nivå. Statens ersättning till kommunerna minskades kraftigt av M, KD med stöd av SD när de klubbade igenom en budget i riksdagen efter valet.  Regeringens vårbudget presenterad av S och Mp, fick stöd av C och L och indirekt av V. 

Förutom kraftiga neddragningar på anslagen till kommunerna,
kan vi också konstatera att glesbygdsperspektiven helt saknas
eller i vart fall är oerhört diffusa!

Fakta: 
Det fattas pengar på kommunal nivå och så kommer det att vara även framöver om inget görs. Sveriges kommuner och landsting, som numera heter Sveriges kommuner och regioner, SKR, har räknat ut att om kommunerna ska behålla samma personaltäthet nu som år 2022, så fattas 43 miljarder. Om vi utgår från det här scenariot så skulle kommuner i storleken som Lycksele behöva öka sina intäkter med 50 miljoner!  
Senare har en siffra presenterats om att det fattas 20 miljarder, men den bygger på att skattehöjningar görs och att riksdagspartierna tar beslut om att ge 5 miljarder mer till kommunerna. 

I den statliga Långtidsutredningens bilaga Demografins regionala utmaningar” som gjordes i anslutning till översynen av skatteutjämningssystemet, beräknades att glesbygdskommuner skulle behöva höja skatten uppemot 18 kr fram till år 2040 för att klara vård, skola och omsorg. 

I Vilhelmina har ekonomiavdelningen räknat ut att vi skulle behöva höja skatten med 4 kr – för att klara den nivå vi har 2019 – även under 2020. Kommunfullmäktige i Vilhelmina avslog den 16 december ett förslag om skattehöjning, i samband med att beslut togs om en budget som innebär besparingar på 25 miljoner inom skola och omsorg. Fördelningen på nedskärningen är 21 miljoner för utbildningsnämnden samt 4 miljoner för socialnämnden.  

SVT:s granskning i november 2019, visade att 8 av 10 kommuner behöver göra nedskärningar som kommer att drabba de allra mest utsatta. Givetvis inom vård, skola och omsorg.  Den politiska pratet om ett tillskott på 5 miljarder, skulle ha stor betydelse för våra kommuner. Om vi skulle fördela dem lika till de 80 procent av kommunerna som behöver göra stora nedskärningar, så skulle var och en av dem få ca 21 miljoner. 

Staten gör reträtt, men lämnar över ansvar och kostnader till kommunerna. Det myndighetsansvar som varje förvaltning har styrs av reglementen och lagar.  Det gör besparingar komplicerade eftersom valet då kan stå mellan att följa lagen eller hålla budget. Lag går dock alltid före ekonomi. 

Besparingarna är inte tillfälliga.
 I Vilhelmina kommer vi snart införa den så kallade ”prislappsmodellen”. Fördelen med den är tydlighet över kostnader fördelat på elev, vårdtagare och medborgare, eftersom jämförelser gör med andra ”likvärdiga” kommuner. Nackdelen är att alla modeller – är uppbyggda på sätt som göra att det givna svaret alltid är att skapa förtätning. 

Vi har redan många sådana modeller i vårt land. Ett exempel är Trafikverkets beräkning på ”årsdygnstrafik” som gör att det alltid finns argument för att satsa mer pengar på vägar som är i bra skick med mycket trafik, medan det nära nog aldrig blir ”pengar över” till andra typer av vägar. 


Prislappsmodellen behöver med andra ord följas upp
med mycket kraftfull politisk styrning, för att inte
helt centralisera sönder vår kommun  

Staten centraliserar och lägger ned eller minskar sina verksamheter i glesare bygder och expanderar i städerna. Istället för att genomföra den omlokalisering på 10 000 statliga jobb som var en av de 75 åtgärder som alla nuvarande riksdagspartier varit ense om i landsbygdskommittén – som skulle gynna lands- och glesbygd – så ser vi motsatt utveckling.  Regeringens mål om att öka statlig närvaro och omlokalisera 2000 statliga jobb från Stockholm har även det misslyckats. 

SCB:s statistik över nyanställningarna
 från 2014-2018 visar exempelvis följandes siffror för nyanställningar i regionerna: 
Stockholm: 7 393, Västra Götaland: 3 467, Uppsala: 1 606 och Skåne: 1 820. 

Den strukturella förändringen av statliga jobb 2014-2018 (myndigheter, statliga verk och statliga bolag) ser ut här. OBS! Nedläggningarna av AF-kontoren är inte inräknade!

Vinnare är: 

  • Storstäder: +6 procent
  • Pendlingskommuner nära storstad: +1procent
  • Större städer: +5 procent
  • Pendlingskommuner nära större stad: +7 procent
  • Mindre stad/tätort: +2 procent

Förlorare är:

  • Långpendlingskommuner: nästan -6 procent 
  • Landsbygdskommuner : -6 procent
  • Landsbygdskommuner med besöksnäring: -6 procent.

Det våra lands- och glesbygdskommuner behöver är att riksdagspartierna genomför de punkter som
ALLA varit helt överens om – NU!

Det särskilda utvecklingspaket på total 500 miljoner som skulle fördelas till 23 kommuner, där Vilhelmina och många inlandskommuner ingår, skulle göra stor nytta. Förslaget kommer från landsbygdskommittén, som gav förslaget att finansieringen kunde klaras genom att ta bort reseavdragen för tidsvinst, vilket enbart nyttjas i storstäderna där det dessutom finns kollektiva alternativ. Genom att ta bort den typen av reseavdrag, precis som Danmark och Norge gjort, skulle staten få betydande intäkter. Enbart bidragsfusket för tidsvinst har beräknats till 2 miljarder kronor! 

Riksdagen borde även ta beslut om landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån för de som etablerar sig i glesbygd. Det skulle ha stor betydelse för rekrytering av personal med rätt kompetens. Lika så bör beslut fattas om lägre arbetsgivare- och egenavgift i glesbygd, vilket skulle stimulera vårt näringsliv och ge lägre kostnader generellt för arbetsgivare. 

Slutsatser:

  1. Besparingar behöver göras redan nu – för att kortsiktigt klara vår ekonomi
  2. Skatten behöver höjas, eftersom alternativet är att göra för stora neddragningar för snabbt. 
  3. Satsa på digitalisering. Det är ett klokt sätt att rationalisera, överbrygga avstånd och utveckla kostnadseffektiva tjänster.
  4. Vi behöver växa. Yngre människor behöver stanna i kommunen och andra flytta in. Vår kommun behöver vara fortsatt attraktiv. Byskolor, butiker, lokala företag och lokal service är oerhört viktigt. ’
  5. Vi måste gå samman – alla glesbygdskommuner, för att kunna påverka rikspolitiken. För medan staten har goda finanser behöver kommunerna montera ner välfärden – och gör det än så länge, under fullkomlig tystnad. Det är orimligt!

Om inte vi som är vilhelminabornas förtroendevalda är beredda
att axla ansvaret att påverka rikspolitiken
– vilka ska göra det åt oss?

Inez Abrahamzon,
Kommunalfullmäktiges 2:e vice ordförande, Vilhelmina kommun

Fotnot:
Texten är en sammanfattning av det jag försökte förmedla i den allmänpolitiska debatten 16 dec 2019, med några tillägg och vissa korrigeringar. 

3 svar på “Utmaningar för glesbygdskommuner som Vilhelmina..

  1. ”avfolkningen” är pga beslut tagna av makthavare som inte lyssnar på invånarna.

  2. Bra syrran !
    Vad du kan, jag hänger ju inte riktigt med i debatten och villkoren för min kära hembygd.
    Nu bor jag ju i de gynnade delarna av sverige, men det gör ont att se förändringen i hembygden.

  3. Tack Inez för en upplysande saklig debattartikel ! Hoppas att flera läser och deltar eller påverkas av argumenten. Det är som du skriver. Vi måste vara flera som hörs och synliggör inlands/glesbygds problematiken. Göra som Greta.Ut och demonstrera !

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.