Självcensur och lydnadskultur hotar demokratin

Självcensur breder ut sig, kritiskt tänkande trängs undan och lojalitet med systemet premieras framför ansvar. Utvecklingen i Sverige och omvärlden visar hur demokratiska värden gradvis försvagas. Folkrörelser har haft en viktig roll som utmanat makten, och ifrågasatt beslut. Det behövs alltid människor som vågar säga ifrån

När lojalitet går före ansvar

Utan tvekan befinner sig stora delar av det västerländska samhället i en regression. Brist på personligt ansvarstagande, jakt på syndabockar och kortsiktiga känslobaserade beslut är tydliga tecken. Professorerna Mats Alvesson och Fredrik Sjöholm beskriver i en debattartikel i DN hur vi översköljs av lagar, styrdokument, procedurer och att vår tids karriärsystem filtrerar bort självständiga tänkare. Att göra rätt likställs med att vara lojal med systemet. Det är synd eftersom utveckling handlar om att våga pröva nya grepp även om det kan bli fel – och lära sig något av det. Men det går inte när makt, kontroll och blind lydnad blivit viktigare än att nå långsiktigt hållbara resultat.

Rädslan för att säga vad man tycker

Ett annat tydligt tecken på regression är att människor väljer bort politiska debatter. Intresset för demokrati finns fortfarande kvar, vi röstar och vi klickar på sociala medier. Men få vågar säga vad de faktiskt tycker. 60 % av amerikanerna säger att det politiska klimatet hindrar dem från att säga vad de tycker enligt Pew Research Center, och att de självcensurerar i politiska samtal. Liknande tendenser syns i Sverige, där en statlig ESO- rapport visar att självcensur är ett växande samhällsproblem. Allt fler undviker politiska diskussioner eftersom de inte känner sig bekväma att uttrycka avvikande åsikter. Och det handlar förstås inte bara om bekvämlighet utan även om att hat och hot blivit både vanligare och mer normaliserat.

Politik utan principer

Numera går det inte att slå på tv eller radio utan att mötas av olika despoters maktgalenhet. Personligen kan jag inte låta bli att undra hur det är möjligt att skapa en så total lojalitet. Var finns de som säger åt höga makthavare att ta ett djupt andetag och tänka ett varv till innan de gör sina utspel? Ibland blir det absurt som när Donald Trump talar om Grönland och Falklandsöarna som om det handlar om affärsuppgörelser. Han är långt ifrån ensam om att illustrera ett politiskt klimat där principer bara gäller när de passar. Självbestämmande och internationell rätt blir underordnade egenintressen och historielösheten skrämmande. Om vi bara väljer det vi vill se och bortser från fakta skulle stora delar av dagens USA kunna beskrivas som brittiskt territorium. Det är givetvis inte seriöst.

I Israel, som har en förfärlig historia av etisk rensning och förföljelse, driver regeringen något som beskrivs som försök att rensa landet från palestiner. De om några borde veta bättre, och människor med judiskt påbrå över hela världen vänder sig kraftfullt emot detta. Göran Rosenberg är en av dem.

Att härska genom att söndra

I Sverige har samiska frågor lyfts upp på agendan utan djupare analys. Ja, det finns orättvisor mellan olika samiska grupper, men det är staten som rår för dem. Bland annat genom tvångsförflyttningar. Att härska genom att söndra använde Julius Caesar framgångsrikt. Genom att ge en av de byar han ville erövra en fördel gentemot en annan och tala högt om det skapade han osämja istället för grannsämja. Fokus i bygderna förflyttades från att hantera den gemensamma fienden och de blev enkla byten.

Idag ser vi samma beteende. Givetvis handlar statens nyvunna intresse för samiska frågor om makt. De vill helt enkelt ha kontroll över naturresurserna och ta bort alla störande element som kommunalt veto och samiska rättigheter. Lagvidrigt, jajamen, men helt förenligt med kolonialt tänkande. Exploateringsmålen helgar numera även antidemokratiska och inhumana beteenden.

Demokratier faller sällan över en natt

Demokratin urholkas. Internationella mätningar visar att friheten i världen har minskat i över ett decennium, enligt Freedom House, samtidigt som forskare vid V-Dem Institute talar om en våg av autokratisering, (självvälde eller envälde). Förändringen har smugit sig fram bland annat genom svagare skydd för medier. Journalister hotas och tonläget är hårdare mot de som ställer obekväma frågor eller agerar “illojalt.” Istället för att svara, går beslutsfattare till angrepp, förlöjligar, misstänkliggör och undanhåller information. Vilket är klassiska härskartekniker. Demokratier faller inte över en natt – de tunnas ut. Frågan är inte om det händer, utan hur långt detta får pågå innan vi reagerar.

Ljuspunkter i en polariserad tid

Men det finns också ljuspunkter som kan tyckas komma från oväntat håll. Vatikanen som historiskt ofta symboliserat inkrökthet framstår i ett nytt skimmer när påve Leo XIV börjar läsa bibeln på ett sätt som gör att kontroll av sexualitet inte är det mest väsentliga utan humanitet, fred och ansvaret för sin nästa. När han talar om islam gör han det utan att spä på konfliktlinjer. Under sitt besök i Algeriet slog han fast att kristna och muslimer är “bröder och systrar eftersom de delar samma Fader i himlen.” Han betonar att kyrkan, moskén och synagogan vilar på samma grundidéer om barmhärtighet, ansvar och medmänsklighet och att det är när människan glömmer det som religion blir en mur i stället för bro.

Vissa ledare har provocerats av påvens tal om att rättvisa och människovärde måste stå i centrum i tider präglade av krig, migration och mänskligt lidande. Det är perspektiv som naturligtvis skaver i en polariserad tid. Kanske är det just därför de behövs. Och handen på hjärtat. Vem kunde ana att kung Charles, representant för en av världens äldsta och kanske mest skandalomsusade kungahus, skulle hålla ett briljant tal om demokrati inför amerikanska kongressen?

Demokratin behöver människor som säger ifrån

Första majtågens fortlevnad borde påminna, både de som går i tåget och vi som inte gör det, om att det inte var system som byggde Sverige – utan människor som vågade säga ifrån. Folkrörelser har alltid utmanat makt, ifrågasatt beslut och ibland brutit mot regler. Det är så samhällen utvecklas och demokratin syresätts. Men idag väntar vi på riktlinjer och på att någon annan ska göra det åt oss.

Inez Abrahamzon, journalist och f.d. ordförande Hela Sverige ska leva

Fotnot. Krönikan var skriven för publicering i Epoch Times, maj 2026, men lyftes bort av högsta ledning.

Det behövs ingen diktator för att avskaffa demokratin